Välkommen till bloggen!

Jag som skriver heter Andreas Meijer och har hamnat här därför att jag startade en blogg om hur det går till att göra snus i riskokare, hemma. Från början var det bara ett recept, det som numera finns på Snusmajorens hemsida men har under åren blivit en ganska omfattande sida. Inte för att jag har gjort så mycket mer men kommentarerna har hunnit bli ett par stycken och är fulla med matnyttig information. Om du är intresserad av hur min blogg ser ut så finns länken här.

Min relation till snus började för 18 år sedan. Jag var då 13 och ville vara som ”de tuffa” i skolan. Jag och en kompis valde att testa snus och jag minns min första prilla med förskräckelse. Vi gick och köpte en dosa General portion, den kostade då 14:-, och gick hem till mig. Väl hemma stoppade vi in varsin prilla och fnissade. Inte långt därefter var jag tvungen att smyga ut till badrummet för att kräkas… Historien kunde ha slutat där men jag valde att fortsätta med snuset under flera års tid (jag har haft ett uppehåll på 1 ½ år).

Under de första åren testade jag flera olika varianter av snus, när jag var 15 började jag med lössnus, för att det var ”ballt” att lägga upp levande prillor (lössnus som inte bakas innan de läggs upp). Jag har fattat många kloka beslut i mina dagar, dock väldigt få när snus är inblandat. Snuset följde med upp genom gymnasiet, på jobbet efter gymnasiet och sedan in i det militära (jag är inte major utan fänrik).

Utan att reflektera över det hela så snusade jag på, det var en vana som jag inte tänkt att jag skulle bryta. Lagom till nyåret 2005/2006 valde jag att sluta snusa. Sagt och gjort bröt jag tvärt på 12-slaget. Det gick käpprätt åt skogen och jag kunde inte slappna av över huvudtaget. Jag sov ingenting den första natten, inte heller den andra natten (då hade jag dessutom jobbat på dagen). Den tredje natten insåg jag att jag behövde sova och letade hemma tills jag hittade en dosa med lite snusskrap i. Detta pillade jag in under läppen och däckade i soffan (om du inte visste det så är nikotin ett jävla gift…). Det var den sista prillan jag tog på 1 ½ år.

Jag började igen då flickvännen var på semester. Inte av någon egentlig anledning utan mest för att folk snusade på jobbet och jag tänkte att jag nog kunde sluta när jag ville även senare… Jag kommer inte att gå igenom hur många gånger jag slutat för att sedan ”tjuvsnusa” utan min flickvän/frus vetskap – det är ett par omgångar.

När jag nu velade i frågan om jag skulle snusa eller inte så var det mest en ekonomisk fråga. Det började bli dyrt att snusa. Jag hade hört att det gick att göra snus hemma men inte att det gick att göra portion (det var inte frågan om att snusa lössnus). När jag fick reda på att det faktiskt gick att portionera snus hemma (jag fick se Prillans portionspåsar) så bestämde jag mig för att prova. Jag letade efter en billig ugn på Blocket, köpte den och insåg sedan att jag inte fick plats med båda platsbyttorna… Ugnen förblev oanvänd och jag använde istället ugnen i mitt föräldrahem, inte helt uppskattat kanske. Jag brände snuset och höll på att gå under av lukten – detta var rätt kasst helt enkelt.

När snuset började sina så kom frågan om jag skulle fortsätta göra snus själv eller inte. Jag bestämde mig för att bygga en snusugn. Nätet kollades igenom och jag läste allt jag kunde. En del av de bästa saker jag sett var ugnar som såg ut som riskokare. Jag började leta efter mer information kring snustillverkning och riskokare men det fanns inte så mycket om det på den tiden. Jag tänkte att jag får prova om det funkar… Det funkade över förväntan och jag bestämde mig till slut för att fotografera hur jag gjorde, om det fanns någon mer vilsen snusmakare därute som villa ha lite tips på hur det går att göra…

Nu samarbetar jag med Snusmajoren.se. Min blogg har mellan 150-200 läsare om dagen och snuset är vad folk kommer för. Jag har haft väldigt många diskussioner med snusmakare, odlare, entusiaster och läsare. Resan har varit, och är fortfarande, väldigt rolig och givande. Jag tycker om att snusa men det är nästan lika roligt att bara göra snuset och prata med andra snusmakare – och nu får jag jobba med min hobby!

Jag hoppas att du kommer tycka om den snusblogg jag nu startar upp. Den kommer att handla om livet som snusare, som snusbloggare och som hobbyodlare.

Allt gott,

Andreas